www.finezine.se © 2007                    

 

 

Slade - FZ #6b

Malins barndomsidoler (iallafall delar av bandet) SLADE skulle hokus pokus spela i Jämtland. I Hammarstrand av alla platser... Här kommer världens kortaste intervju samt en rapport om hur man firar midsommar i Östjämtland!

 

MIDSOMMAR I HAMMARSTRAND
PART II

Eller den kortaste intervjun i världshistorien...

 

Jag trodde att jag skulle få stanna i Norge och inte åka hem förrän semestern, men jag överträffade mej själv och lyckades upptäcka (trots min alltmer försämrade syn) en liten annons om midsommarfirande i Hammarstrand. Detta väckte såklart ljuva minnen , men jag tänkte att jag fick nog bara fira Sankt Hans i år, jag skulle ju faktiskt jobba. Men jag kunde inte tro att det var sant, då jag insåg att faktiskt självaste SLADE skulle spela! Mina hjältar sedan barndomen; i Hammarstrand! Av alla platser!

Det hade man inte kunnat tro. Ingenting kunde hålla mej borta ifrån det här, tänkte jag, men det var nära att jag inte kom dit...

En vit lögn fick mej arbetsbefriad över fredagen, och jag hade efter mycket övertalning äntligen fått Ida

att gå med på att köra mej till bussen. Bara för att upptäcka att bussen inte gick. Jag hade 3 alternativ:

A: sitta i Funäsdalen och vänta 8 timmar

B: åka på tummen

3: ringa räddaren i möbeln; Morsan.

Efter att ha övervägt saken i en snabb 10-dels sekund chansade jag på alternativ 3. Ida körde mej till favoritstället HEDE, där jag väntade i 2 timmar innan Pärlan gled in på OK. Ja ja, vi hade i alla fall tur med vädret. Den dagen.

 

På lördag åkte jag, Anna och Mia -Vi övertalade henne med lätthet- mot Hammarstrand. Lagom vid Stugun började det regna och åska. Vi satt i bilen så länge som vi kunde; Moonshine hade vi ingen lust att se. Istället övade vi oss på att med snygg engelsk accent ställa våra improviserade frågor, så att Slade skulle fatta litegrann av vårat möte. Och till sist var det dags. Slade klev faktiskt upp på scenen, trots mina tvivel och misstankar. Regnet öste ner under större delen av  natten,

 men det spelade ingen roll. Jag var alldeles för upptagen av att få med mej så mycket som möjligt av konserten. Det var förvånansvärt mycket folk där och alla var glada trots vädergudarnas dåliga tajming. Måste säga att jag blev impad av de gamla rockstars:en, de höll i gång bra länge, och körde alla mina favoritlåtar.

 

                                    

 

Jag hade haft höga förväntningar innan men  jag blev inte besviken. Publiken var jättebra, (bättre än för 2 år sen...) och det var allt i från gamla pensionärer till tonåringar; Det kanske var det som gjorde att det blev så bra stämning? Publiken, ja.

Larsa-look-alike, t.ex.

alias Mikael Sjödin från Sollefteå. Fast han kallas för Micke. (Det var hans styvfar Eskil som körde bilen). Och inte att förglömma, vår nya idol Steve med son, bosatta i Ramsele fast från början så kom de ifrån nånstans i England.

 

               

 

Jaha, efter den långa (fast alltför korta) spelningen skulle vi alltså göra våran världsbästa intervju, och historisk på det sättet att det skulle bli den första på engelska. Det var nästan en hel fanclub som stog och väntade backstage på att få komma in, men stjärnorna i fråga sprang runt i kalsonger och sidenmorgonrockar och det dröjde innan de äntligen öppnade dörrarna. Och då blev vi åsidosatta av några medelålders tanter som trängde sej före. Vi försökte lite försynt upplysa om att vi hade avtalad tid för en intervju, men vi fick bara några nedlåtande blickar och ett       " Ja, sääääkert..." till svar. det var bara att ställa sej och vänta lite till. Dessa människor tänkte inte låta 3 ungdomliga personer snuva dem på deras tid med äkta

rockstars, minsann. Så vi roade oss istället med att betrakta Slade´s roddare, som hade ett minst sagt märkligt (men roligt) beteende.

När det till sist blev våran tur att få prata med huvudpersonerna, lät det ungefär så här (vi har översatt till svenska p.g.a. personliga skäl):

 

FZ: Har ni spelat i Sverige innan detta?

STEVE: (Inte han från Ramsele) Ja, en gång förut, i Umeå. Det var 6 år sedan, och det var kul. Men idag var det bättre! Vi gillar Sverige jättemycket, man har ju hört att det aldrig är natt här under sommarhalvåret och det är ju lite exotiskt. Och så är det ju midsommar! Vi känner oss verkligen hedrade över att få komma och spela för er under en sådan högtid. Och så var det så mycket folk ikväll, trots vädret och allt. Men Hammarstrand är väl ett rätt litet ställe? Ja, nu måste vi nog tyvärr åka; Det var trevligt att prata med er!

 

                     

 

Vi kände oss lite snopna, men vi var glada i alla fall och åkte hem till Lit. På bussen till Norge kom jag att tänka på Slade´s roddare; Han kunde minsann både bära ut grejor och låta som en apa samtidigt. Där kan man snacka om simultankapacitet!

 

Text: Malin Johansson

Foto: Anna Ringnér



 

 


 

 

 

Tidigare FZ nummer

Vill ju alla läsa. Här kan man få väl valda delar av material från varje nummer, och även se vilka numemrsom fortfarande finns att köpa.

Fantomen »

Toarullarna »


Strutshärmaren »

Galen älg »

Kråkan »


Egozinet »


Udda liv »

Varning »



Elefant »